Triumph har på kort tid gått fram som en ångvält och satsar mycket pengar på fabriker, center, utbildningar, IT-struktur, tillbehör, trimning av medarbetare, återförsäljarnät, MOTO-2 och framförallt massor med nyheter på fordonssidan som andas vill ha faktor och lyxighet. Man har inte sparat på nått någonstans. GMC har nu jobbat med Triumph i ett år och man blir nästan dagligen påmind om att dom menar allvar och är på väg att bli en av dom riktigt stora inom några år, vilket också gjorde att vi vågade satsa på Triumph som det tredje GMC benet tillsammans med Kawasaki och KTM.
Nya Street Twin har hela 14 uppdateringar och är en motorcykel som är till för alla som gillar att ”bara” åka motorcykel och vill använda sin hoj dagligen. Den är snygg, har ett lättnavigerat chassi och en motor som orkar på alla växlar. Det är just på dom tre punkterna som gör den så speciell mot att andra motorcyklar i samma prisklass. Den känns helt enkelt som en större motorcykel som man krympt men ändå är tillräckligt stor för att en lång förare ska få plats. När det svänger som mest är den helt underbar och det är verkligen en hoj som är ”lättillgänglig” och passar nästan alla.
Triumph Street Scrambler delar samma 900 kubiksmotor som Street Twinen och var den hojen jag åkte på mycket på själv förra året, just pga. av lättillgängligheten och att det inte finns några plumpar i motorregister, bromsar eller chassi. Det som är extra roligt är att man märker detta direkt efter första kurvan och vi jobbar mycket på att få folk att provköra för att se vad det hela handlar om, men det kan vara lite svårt ibland att övertala alla, jag vet själv att jag trodde att det var en sorts retrohoj för nybörjare som saknar vridmoment. Men när vi lyckas få till en provkörning så har 99 av 100 ett stort leende i hela ansikten. Vår guide runt bergen i ronda körde på en sådan hela tiden i helt uppskruvat tempo. Det spelar ingen roll om du kört hoj hela livet eller precis tagit sitt kort så ser alla lika fånigt glada ut efter att man kört den hojen. Och det är därför som den tidigare modellen var GMC:s mest sålda Triumph. Till 2019 är den uppdaterad på 13 punkter och även här är det motorn 10hk mer som bär hela hojen. Man kan gå ner på riktigt låga varv men ända ligga på höga växlar och allt bara lirar. Man behöver inte växla speciellt mycket på Triumphs Twin maskiner över lag om man inte är sugen på det förstås.
Scrambler 1200 XE & XC är den hojen som fått mest uppmärksamhet mycket pga. av designen och att den andas grymma grusegenskaper. Tyvärr så fick jag inte möjligheten att köra någon av dom på grus och det var synd eftersom just XE ska tydligen vara en konkurrent till seriösa grusmaskiner pga. av den höga fjärdingsvägen och den grövre framgaffeln. Jag satt bra på den eftersom jag är lång och komfortmässigt är den på samma nivå som Adventure maskiner, skulle dock kunna sitta ännu lite högre upp men det finns höga sadlar att köpa till och det är även lätt att sänka styret lite. Motorn går även som ett ånglok och det finns alltid kraft att leka eller bara ta det lugnt med. Ibland hade jag lite svårt med byte av ”spår” när vägen var så krokig att man mötte sig själv. När jag hoppade över till XC så var det problemet över och den lite lägre maskinen var genast med på noterna, foten skrapade ett par gånger vid kraftiga nedlägg men det löste man med att flytta fotens vinkel lite. XE skulle jag gärna vilja ha hårdkört på grus där den hör hemma men jag får ta det till våren när snön försvunnit. Vi har redan fått beställningar på dom här maskinerna och jag tror att det kommer bli en superhit när folk väl får börja köra dom. Denna är inte till för dom som bara vill ha en cool båge utan även dom som idag äger en Adventure maskin men vill ha en vacker motorcykel och det är den utan tvekan. Kombinationen har funnits tidigare men här har Triumph lyckats mitt i prick.
Men jag började dagen med en något helt annat, Speed Twin!
Nu pratar vi motorcykel och när jag var klar med den så satt jag och tog en allvarlig funderare på om jag verkligen åkt något bättre. Ett ganska starkt påstående, även den krokiga Rondavägen gör att det mesta är roligt men tanken är fortfarande där på grund av kombinationen som den bjuder på. Långa ben, korta ben, priset, tillgänglighet, ”storskoter”, vardagshoj, ruskigt seriös sporthojsjagare, touringmaskin, titta på dig skyltfönstret tricket och så klart det där ljudet från 1200cc motorn likt sina syskon, vad man än kastade på den så var svaret tillbaka att jag fixar detta åt dig och utan att anstränga sig ett dugg. En kaxig engelsman som kommer undan med det helt enkelt.
Jag kunde väl komma på någon snabbare motorcykel, någon med mer komfort i men ingen som har hela paketet. Men självklart är detta ingen grushoj, så den är till för dig om inte vill det eller redan har en sådan.
Många har frågat efter en ”vanlig” motorcykel som man vill köra varje dag på, har all modern elektronik, är lätthanterlig och är rolig men inte ser ut som ett ”rymdskepp” eller öken Adventure hoj. Jag har precis kört den alla frågat efter och jag gissade på att Triumph var på rätt spår när det man fick se den för första gången i höstas i England.
Under året som gick var det många som ville ha en Thruxton men problemet var att man eventuellt behövde en hoj till då eftersom geometrin är ganska sportig med det coola låga styret. Vår och Kawasakis storsäljare Z900RS var den avgörande faktorn varför jag tror så mycket på den här hojen också. Den har likt Speed Twin klassisk design, bekväm körställning men med en hårigare motor som är perfekt för den gillar ljud och att varva 4 cylindriga motorer. Speed Twin är något helt annat men är ända exakt samma på samma gång.
På Speedtwinnen åker du på högsta växeln ända ner till under 2000 varv och den svarar ändå. Balansen är perfekt och den är 10 kilo lättare än en Thruxton, bara att kasta ner i svängarna och slå på gas när du vill, du behöver aldrig vänta på nått aphex, gasa innan eller efter du avgör själv och det satt långt inne när det var dags att byta hoj, så långt inne att jag behöll nycklarna och efter ett kaffestopp var jag tillbaka på hojen fast det var meningen att det skulle ske ett byte. Det blev tokigt på slutet då jag inte hade tillräckligt med tid för att köra nya Streetscrambler med 900 motorn, men det gjorde inte så mycket eftersom jag visste ganska bra om vad det handlade om ändå.
Göran Widing
GMC Karlstad
