Efter 2 dagars provkörning av nya Versys 1000, Versys 1000 SE och H2SX SE+ ska jag nu försöka sammanfatta mina tankar runt dessa fordon.
När Versys 1000 släpptes för första gången fick den ”uppförsbacke” i försäljningen pga. av dess säregna framparti med lampor liggandes ovanför varandra som gjorde den lite svår att tycka om. Även hjulen som är mer landsvägsbetonade än vad som var i ropet på den tiden då allt skulle vara grus anpassat så fort en hoj såg ut som en äventyrshoj och helst inte ha en fyrcylindrig motor med kedja så var det inte så konstigt. När nästa generation kom som fick en rejäl ansiktslyftning och ett smart integrerat väsksystem började den hitta sina kunder, särskilt från de befintliga Versys 650 ägarna som vara vana med Kawasakis kvalitéer på körkänsla och pålitlighet.
Men det tog tyvärr ingen riktig stor fart ändå och Kawasaki fick se sina konkurrenter sälja ordentligt mer av sina modeller i den kategorin. Men i kölvattnet av kardan fokuseringen så sålde de andra märkena fler och fler fordon även med kedja som idag håller mycket längre än vad folk var vana med mot förr. Så den nackdelen har nu övervunnits.
Nästa grej var att Kawasaki saknande en del tekniska hjälpmedel från start, visserligen dök så klart ABS och antispinn (ktrc) upp men det räckte tyvärr inte även om cykeln var billigare, det var svårt att få folk att provköra den. När man väl lyckades med det så gillade många den. Tyvärr så var högsta växeln lågt växlad och det gjorde den lite för sportig för att vara touring hoj.
Men detta i åtanke när det var dags för provkörning av helt nya Versys 1000SE så var inte förhoppningarna skyhöga att detta skulle bli en ny favorit eller i alla fall en hoj som jag kunde tänka mig att åka riktigt mycket på själv till sommaren. Men jag visste att den hade fått en elektronisk fjädring, en modern lättnavigerad led display och ny snygg design så jag hade lite hopp ända och ville gärna bli överraskad.
Det första jag gjorde var att helt enkelt kolla motorns förhoppningsvisa breda egenskaper genom att åka på högsta växeln och se vad som hände i högre touring fart och vad som hände när man lät den gå ner under 2000 varv på samma växel. Äntligen så hade Kawasaki hittat det där magiska som den saknat tidigare, inget högt varv när det gick undan, allt gick lugnt och fint och jag kunde även småputtra långt ner varvtalen utan att den gick ryckigt. Växlingen gick som en dröm med deras nya quickshift som har hämtats tillsammans med den elektroniska fjädringen från sina lyxiga H2SX modeller. Nu trivdes jag utmärkt och hade inte bråttom att byta till något annat att köra på. Timme efter timme på små slingriga vägar kom jag ruskigt bra överens med hojen och jag tror nu att det är dags för alla andra motorcyklister och inte bara Kawasaki fansen att komma och provköra den här hojen för att själva avgöra.
En motorcykel som jag helt enkelt kan tänka mig att äga, på kvällen så sa nån att de känt lite vibrationer vid 5000 varv men eftersom det var ny information för mig så hade jag helt enkelt inte märkt något själv. Kanske om jag åker en gång till och provocerar lite så kanske jag kan hitta dom men varför göra det när jag är så nöjd.
Versys 1000 SE har nu hoppat upp ett steg i prisbild och det av förklarliga skäl, det är nu en premium äventyrs hoj för den som inte ska åka seriöst grus såklart, ren transport löser den men det är i grunden sporttourer av högsta rang. På pappret så har den lite mindre effekt än några av de andra liknande hojarna med det var inget jag alls tänkte på och när jag suttit på den några timmar och börjat växla lite mer och låtit den dra ur på låga växlar kom sporthojen i Versys 1000 verkligen fram. Nu gick det riktigt undan och det fanns ingen som helst trötthet som jag upplevt tidigare, full pott.
När det var dags att kliva över till den billigare varianten utan SE på slutet märkte jag några stora skillnader förutom själva quickshiften och den lyxiga displayen. Hela cykeln var lite mer rörlig vid påfrestningar in i tajta böjar likt vilken vanlig motorcykel som helst utan elektronisk fjädring men efter en stund så var det även lite positivt för man fick annorlunda kontakt med asfalten. Det kändes som att man körde den ”själv” och helt plötsligt gick det att göra små mysiga wheelies ut ur böjarna när en svacka var inblandat utan att behöva rycka och slita i hojen, mjukt och väldigt kontrollerat med ett stort leende under hjälmen. SE var mer limmad på vägen och briljerade istället med sin trygghet av den elektroniska fjädringen men jag trivdes som sagt även jättebra på standardmodellen.
Ninja H2SX SE+
Jag hade för några år sen fått möjligheten att köra race varianten utan SE på slutet på bana och visste precis vad det handlade om. En kompressormatad sporttourer som är superlen i karaktären men går ändå som ett ”troll”, likt Versys 1000SE så hade denna också nu fått en elektronisk fjädring som gör den tokstabil. Det var såklart en ruskigt snabb och jätterolig motorcykel som nu är touring anpassad och gör sig bäst i lite högre hastigheter när man ska åka mellan a till b på kort tid. Här sitter man inte lika bra som på en äventyrshoj men chassit är till för svänga med eller krypa ihop bakom glaset och njuta av kompressor motorn. Jag satt och funderade vad coolt det vore med den motorn i en Versys och frågade Kawasaki om detta men fick inget riktigt svar att det var på gång men fick ändå lite förhandstips att dom experimenterar med den tekniken på några hojar med lite lägre kubik. Detta är inte tanken att göra dom till små fartmonster utan att få till ett bredare register som gör dom mer körbara än sina konkurrenter. Och just här har Kawasaki ett riktigt supertillfälle att växla och dra ifrån i försäljningen ännu mer i mellansegmentet eftersom de har suttit på tekniken länge i flygplansavdelningen och nu i några år på H2SX. Det kommer bli en rejäl uppförsbacke för de andra märkena att komma ikapp. För när väl Kawasaki börjar tillverka såna modeller kommer försäljningen fullkomligt gå ”bananas”. Och med redan idag storsäljare som Z650, Z900, Z900RS, Versys 650 mm kommer de ha en riktig ljus framtid. Men det kan dröja några år innan vi får se den här tekniken, men man vet aldrig.
Det är riktigt kul att vara Kawasaki återförsäljare nu när de år efter år kavlar upp armarna, men är även ett av de bästa märkena att jobba med och det vet hela branschen och när allt funkar på alla plan så rinner det såklart även över på alla Kawasakiägare också. Kommer ihåg att jag fick ringa om en faktura förra veckan som blivit fel och kom då på att jag kunde räkna det på en hand att det har hänt tidigare på de 15 år som vi varit återförsäljare, det samma gäller antalet av allvarliga fel (typ 3st under alla år) om man inte räknar med lite små fix som Kawasaki ibland ber sina kunder att komma in och ordna med.
Kawasaki hade också med en 2018 Versys på provkörningen för att jämföra med och det skulle man kanske ha gjort. Men jag visste redan hur den gick och den nya var så fin att åka på så jag hade ingen lust att slösa bort dom här kurviga vägarna på något som inte var lika bra, ganska logiskt också eftersom det inte finns några 2018 kvar att sälja heller. Nya Ninja 636 fanns också plats och tanken var i båda dagarna att jag skulle testa den, men jag gillade verkligen nya Versys 1000 så mycket i båda varianterna så jag helt egoistiskt aldrig aktivt bad om ett byte.
Göran Widing
GMC KARLSTAD
