Många av våra kunder frågar oss ofta skillnaden mellan KTM:s olika modeller och på framförallt just 350EXC 4-takt och 300EXC – 2-takt. Göran och Martin på GMC och Mattias Henningsson passade på att köra en heldag på stigar, sandstalps, endurospår och vissa element av extrem enduro.
Vi hade även med oss en lite äldre 250 EXC -F som referenspunkt för de som inte riktigt vet om man ska köpa en ny enduro eller en lite äldre begagnad.
För det första ska vi titta på den ekonomiska delen där den begagnade självklart lägger sig bra till när det gäller inköpet, men man får räkna på att kostnaden för reparationer och slitdelar kan ligga runt 10 % av fordonets inköps pris.
När man kommer till 300:an så har 2 taktaren blivit extremt populär igen pga att många i VM kör dessa och att de är lättservade. Det ökar både andrahandsvärdet och för med sig billigare servicekostnader. 350:en har istället fått ett annat sorts genomslag pga flera VM titlar i MX1 med crossmodellen som dök upp först och att det är så många som har kört in sig på fyrtakt sedan 98 när Yamaha wr450 dök upp första gången och hamnar då mitt i mellan en 250 och 450 i motor och chassi, men det kommer vi in mer på senare.
Troligtvis kommer andrahandsvärdet ligga på samma pengar med en knapp fördel för 300:an som kan bli ett säkrare kort för köpare av generation 2 men kanske inte för en välservad 350 som går ut till begagnat marknaden för första gången. Så man kan nog säga att det kvittar om man köper nytt men om man köper lätt begagnad så blir nog 300:an vinnaren.
Vi testade motorcyklarna ca 20 minuter åt gången och körde ett improviserat rullande schema och det funkade förvånansvärt bra speciellt mellan 300 och 350:en. Den begagnade 250 kändes super fin i motorn. ( vi ska även påpeka att det satt ett trim kit på den, så den fick lite mer botten vrid ) Den var len och bottenstark och led inte av några jobbiga vibrationer kändes nästan som en ny modern hoj. Men när man varvade den så saknades det självklart effekt, detta märktes ganska mycket så fort man kom ut från knixiga endurospåret. Chassit var inte bockigt men ganska stelt och här var det stor skillnad mot dom nyare hojarna. Fjädringen var även den följsam och fin så länge man inte piskade upp tempot då ville den inte riktigt hänga med och cykeln ville åka lite som den ville.
Vill man ta det lugnt och köra ”svensk” enduro så duger den maskinen utmärkt, men för den som har högre mål och andra planer ska du se dig om efter något från det nya 2012 programmet från KTM.
När vi kommer till 300:an så blev det fullträff rakt i hjärtat direkt. Efter 30 sekunder vill man byta till en sådan här direkt och det blir inte sämre ju mer man gasar. Det enda negativa som dyker upp direkt är att man blev stum i armarna. Den har så otroligt mycket effekt att det är svårt att ta det lugnt, man vill liksom bara gasa och trycka ifrån hela tiden, det går otroligt fort men jobbigt. Roligare hoj är helt enkelt svårt att hitta. Göran som kom från sin KTM 500 – 12 blev till och med helt chockad över kraften. Den känns lätt och ”jibbig” man liksom letar efter stockar bergsklippor och små hopp överallt. Man tar mycket vatten över huvudet som lätt gör att man gör dumheter, som visserligen kan räddas utan problem av den lätta känslan som hojen har + att motorn är med direkt för att rädda dig. Fjädringen är ganska hård men inte stötig utan helt enkelt lite ”crossig”. Och chassit är väldigt följsamt men ”sparkar” gärna ifrån om man inte är uppmärksam, full fokus gäller det här. 300:an har även ett vridmoment som man saknar på en vanlig 250 2-takt, nästan som en fyrtakt.
Att hoppa över till 350:en från 300:an känns lite skumt första sekunderna, man är van med ”leket” från 300:an, men det går ganska fort att komma på att man måste ta det lite lugnt och att det inte är en ”jibbmaskin” man gränslar. Att gå från andra hållet är inga som helst problem så länge det gäller tight åkningen. Men det tar inte lång stund innan man börjar uppskatta lugnet som 350 för med sig. Och för att vara en så ”mysig” och fin maskin saknar den inget av lekfullheten som 300:an har. Fjädringen är bättre den första biten än 300:an och sväljer det mesta och är tillräckligt med på noterna när den trycks ihop i stalps och hopp, en skön kompromiss som gör att man inte blir lika trött som på de andra hojarna vi testade. Eftersom 300:an är 6000 kr billigare har mer krut och är lättare tror man att det är givet köp, men efter en heldag i sadlarna så kommer man fram till att 350 är bättre för de flesta, men har man behov att bli snabbast av alla på de flesta områdena och träna upp kroppen så är 300:an bättre. Kanske inte på långlopp som är halkiga snabba och relativt släta då är 350:en ett bättre alternativ. Tar man det lugnt med 300:an så försvinner trötthets syndromet bort.
Vet man inte vilken man ska välja av de 2 nyare hojarna så kan jag trösta er med gott hjärta och säga, man blir nöjd vilket som. Det finns inte för tillfället bättre helhetslösningar på en enduro hoj än dessa två.
Obs! Husabergs 300:a är också en väldigt fin enduro som har blivit otroligt populär i skogen. Det skiljer dock vissa detaljer mellan KTM:en och Husan.
/GMC gänget….